Tid, överskattad välsignelse

Sitter på balkongen efter en dag vid poolen. Dan före dan före..avresedan. Dopparedan har det varit nästan varenda dag sen jag tog in på hotellet. Två hotellfrukostar kvar och en hel soldag i morgon innan jag slänger det jag inte ska med mig från hotellet och stänger väskan för sista gången på ön.

Jag åkte till Mercadona, kanariernas egen stormarknad, några kilometer härifrån och köpte melon, serranoskinka och brieost att ha på balkongen i kväll. Det sticker ordentligt i hjärtat, det måste jag medge. Lämna allt detta, allt som mina ögon älskar att vila på och i det jag känner mig hemma. Men det är inte riktigt lika tungt längre och för det tackar jag tiden, den som jobbar i bakgrunden och ser till att allt bara känns mindre omöjligt att vänja sig vid och acceptera.

Senare i kväll sitter jag på balkongen, jag har hela hotellområdet i blickfånget med pooler, barer och underhållning, kommer jag få ett skådespel, det är fullt med barnfamiljer som har allhelgonalov och det utlovas stor fest med kläder och huggtänder av alla som är med. Ett väldigt trevligt hotell, helt nyrenoverat, 4-stjärnigt och stilrent i glas och vitt. Jag har kört förbi det åtskilliga gånger eftersom jag bodde 300 meter ovanför, så jag har följt renoveringen från början. 300 meter från min fina knasiga lägenhet. Bodde, för jag lämnade nycklarna idag och skakade hand med den som varit min handyman. Det ingick en sådan i hyran som jag kunde ringa vadhelst jag behövde hjälp med. Jag har dock aldrig behövt nåt, men jag fick veta att om jag kommer tillbaka så ska hyresvärdinnan hitta en lägenhet, om inte min gamla är ledig, som jag får hyra. Ett så gott betyg som något.

Jag landar vid halvett-tiden på måndag natt och fick en tid på vårdcentealen 8.00 på tisdagsmorgon. Jag listade mig på ny vårdcentral så jag har ingen aning om vad som väntar. De fick alla uppgifter från MRT:n och utlåtandet från traumatologen häriftån så de vet lite ialla fall.

I kväll ska jag och en kollega gå på Thai-restaurang, Sawadee, här i San Agustin. Sen är det färdigumgåtts med dem alla. Nästa gång blir nästa gång jag kommer hit. Chefen klarade jag av på en fika när jag lämnade akutväskan. Om jag behöver vitsord när jag söker jobb är hon mer än villig att ge mig de bästa. Ja, hon har fasen ingenting hon kan klaga på. I den frågan är jag cementerat säker. Men tack ändå.

Måndagmorgon, lämna bilen, få skjuts till flygplatsen och sen väntar en hel del oskrivna blad på sin plats i min nya bok. Nya kapitel och jag ska göra precis allt jag kan så det blir sådär trevligt att se den i bokhyllan när man går förbi.

KAGO WA KIMANI

Tears Of The Pen

NPF bloggen

En blogg om mig och mitt liv med NPF.

sūdrakarma

Just a personal blog. I'm not trying to sell you anything.

Yolanda - "Det här är mitt privata krig"

Kreativ text, annorlundaskap, poesi, bipolaritet, Aspergers syndrom, fotografi

vendelazandenhome.wordpress.com/

ATT VARA MAMMA TILL ETT BARN SOM HAR ADHD

Mitt liv

Psykiskohälsa , livet, familj , ms

Fiskar klättrar inte i träd

En NPF-familjs betraktelser om problematisk skolfrånvaro, ADHD/ADD och livet i allmänhet

Marie - skriver om livet

om kärleken till livet och språket

Kunga Mamman

Mammalivet till barn med NPF. Om det som varit, blev och är

Victorias ADHD - autism - blogg om NP-diagnoser

Mal placé. Vuxendiagnostiserad - med en alfabetstös.