Hsp-fakta Del 1 Att leva som högkänslig empat

Nedan text är hämtad från nätet med fakta och beskriver mig i alla avseenden. Jag är även empat som är en förstärkning i spektrat högkänslig.

Många inlägg har legat i Utkastkorgen, en del i flertalet år och andra inte fullt så länge. Inläggen kan vara hopslagna med dåtid och nutidsinlägg för att göra dem lite kortare och det kan ta en liten tid att få ut då de är skrivna ur en högst förvirrad hjärna. Kontentan är densamma i alla.

En livslång undran varför jag är som är och hur jag ska förstå mig på mig.

Så nu är jag både mer och mindre vilse i pannkakan.

Att vara känslig är något som i vårt samhälle ofta förknippas med svaghet. Man bör tåla mer. Inte vara så empatisk, inte reagera på omgivningen och inte känna så mycket. Det vill säga inte vara så mänsklig. Man skall helt enkelt helst inte bry sig så mycket utan vara mer avstängd. Anpassa sig.

En HSP ( highly sensitive person) registrerar det subtila som nyanser och detaljer samt reagerar starkare på yttre och inre intryck än andra. Är man en HSP person kan ens starka reaktioner kännas som ett misslyckande eller som att det är något fel på en, men att vara HSP är varken ett misslyckande eller en funktionsnedsättning. HSP innebär att man har en funktionsökning. Undersökningar visar att högkänsliga personer har ett känsligare nervsystem med högre aktivitet i hjärnområden som är associerade med empati, känslighet och planering.

Det är inte lätt att vara högkänslig i en värld full av intryck. Väldigt många riskerar att bli överstimulerade då högkänsliga personer utgör 15 – 30 % av den globala befolkningen.
Det är vanligast med en introvert personlighet om man är HSP. Bara 30 % av HSP personer är socialt extroverta. Högkänslighet är lika vanligt hos kvinnor som hos män samt är i viss grad ärftligt.

Kriterier för HSP:

Begreppet HSP eller SPS (sensory processing sensitivity) som är den fackliga termen, är ett relativt nytt begrepp som myntades 1996 av Elaine N. Aron.
Det finns idag fyra olika kriterier som ska vara uppfyllda för att personen ska anses vara högkänslig. Kriterierna förkortas DOES där D står för djup bearbetning av tankar och känslor, O för överstimulering, E för empati och S för känslighet. Alla fyra kriterier måste vara höga jämfört med andra människor. Nedan följer exempel på vad som kan ingå i de olika kriterierna

Djup bearbetning av tankar och känslor (D):

* En person med HSP är ofta otroligt emotionell och har ett djupt och intensivt känsloliv med ett brett spektrum av känslor. Högkänsliga personer reflekterar och funderar mycket över tankar och känslor vilket gör dem både samvetsgranna och noggranna men också till undvikande beträffande kritik, då man analyserar kritiken väldigt mycket efteråt.
* Högkänsliga personer har ofta en välutvecklad intuition.
* När en HSP står inför en ny situation bearbetar denne sinnesintryck från omgivningen på ett djupare plan än de flesta andra. Bearbetningen kan ske antingen medvetet eller omedvetet.
* De djupa analyserna sker genom att man relaterar händelserna med tidigare upplevelser som man minns i detalj. Man sätter in dessa upplevelser i ett sammanhang och drar sedan slutsatser ifrån det. Djupanalyserna kan exempelvis beröra klimathotet, konflikter och orättvisa.
* En sådan djupgående förståelse leder ofta till att personer med HSP blir försiktigare och har beslutsångest då hen upptäcker fler fel, ser fler risker och konsekvenser av olika alternativ än andra.

Överstimulering (O):

* En person med HSP är extra mottaglig för intryck både från den fysiska och den emotionella miljön. Deras hjärnor är programmerade att notera subtila ting. De lägger märke till sådant som de flesta inte uppmärksammar. Det kan vara känslostämningar, bakgrundsljud, dofter, ljus med mera. Detta kan göra det svårt för HSP att hantera mingel.
* Blir det för mycket intryck på en gång kan det ge en överstimulering och stressa personen. Den högkänslige person kan då bli okoncentrerad, extremt trött och reagera fysiskt med exempelvis tryck i bröstet, ont i magen och/eller migrän. Ibland kan HSP också reagera med emotionella utbrott. En HSP behöver ofta mycket egentid med minimalt med intryck för att återhämta sig.
* Känsligheten kan göra att man har svårt att anpassa sig till förändringar.
* Eftersom HSP tar in mycket intryck från omgivningen kan det vara svårt att arbeta under tidspress, tala inför publik och att prestera när någon tittar på.
* Om en person med HSP blir överstimulerad ofta och under en längre tid leder detta ibland till utmattningssyndrom. Vid både överstimulering och utmattning så är kroppen stressad vilket kan orsaka att vissa förmågors känslighet minskar såsom empatin.
* Om en HSP inte är överstimulerad, utmattad eller stressad uppträder inte de ovan beskrivna symptomen.

Empati (E):

* En HSP har en välutvecklad empatisk förmåga och stor medmänsklighet. De reagerar starkt på orättvisor och genomskådar ofta om någon ljuger eller manipulerar.

* HSP är lyhörd och känner lätt om denne stör eller är till besvär. De bryr sig om andras välmående och problem och har ofta en stark inre kraft att finnas där för andra. Att vara så medveten om andras känslor resulterar ofta i en vilja att vara till lags för att andra skall må bra. Det leder ibland också till en stor rädsla för att såra andra.

* Personer med HSP får lätt skuld- och otillräcklighetskänslor. Det i sin tur kan i kombination med en låg självkänsla leda till depressioner.
Personer med HSP är ofta tillgivna och ansvarsfulla med stor självrannsakan. HSP söker i första hand söker skulden hos sig själv.
Den höga empatiska förmågan kan också leda till att de gråter lätt samt undviker våld på tv och i tidningar.

Känslighet (S):

* En HSP har en sensorisk intensitet förankrad i nervsystemet med särdeles välutvecklade sinnen för syn, lukt, smak, beröring och hörsel. Det gör att personer med HSP upplever mycket i livet med större intensitet och kan påverkas starkare av hunger, väder, smärta, ljud, ljus, doft, temperaturer och olika material mot huden än andra. Det kan leda till att en HSP exempelvis har svårt att sova om det inte är mörkt och tyst eller man uppskattar och njuter mycket av musik, konst, parfym mat, beröring och sex. De dras ofta därför till kreativa yrken som musiker, kockar eller konstnärer.

* Personer med en högkänslig personlighet älskar ofta att fantisera och att dagdrömma. Drömmarna är ofta i levande bilder.

* HSP som är utåtriktad och/eller har ett HSS-drag (High Sensation Seeker, dvs. HSP som söker upplevelser) är ofta mycket bra på att uppträda.
Alla HSP har inte alla fem sinnena särdeles välutvecklade. Varje person med HSP har sin unika form av känslighet, vilket gör att vissa HSP har exempelvis en större empatisk förmåga än andra och andra kanske har en överintelligens beträffande smak eller doft.

HSP – en form av överintelligens

Personer som är högkänsliga misstas ofta för att ha en emotionell obalans och att det är något stört och överdrivet eftersom de skiljer sig från det normala. Men det är precis som med exempelvis någon som är bättre på matematik, HSP har ofta en överintelligens inom det sensoriska och/eller det empatiska området. Men andra människor kan ha svårare att förstå det än om någon är extremt duktig på matematik.
Många högkänsliga personer är särbegåvade men vet inte själva om det. Det kan till viss del bero på att de som barn (särskilt flickor) utvecklade överanpassning som livsstrategi för att inte sticka ut utan bli accepterade av andra. De har ofta tidigt i livet sökt sanningen och svar på djupa frågor och haft ett behov av att förstå och analysera sin omvärld. Detta har ofta lett till att de ifrågasatt allting, vänt och vridit på teorier och idéer. Men eftersom utmanande frågor till lärare, föräldrar och ointresserade jämnåriga ofta skapar problem för barn så tystnar de och anpassar sig till omgivningen.
Den högkänsliga föredrar egentligen meningsfulla och djupa samtal än att utbyta opersonliga artighetsfraser. Dessa personer tänker för jämnan men önskar ofta att de skulle kunna ”stänga av”. Men det bästa vore om de istället kunde dela med sig mer av sina intelligenta tankar till en mer förstående omvärld. Dessa analyser och ifrågasättande skulle kunna föra utvecklingen framåt.

Ångest, depression och låg självkänsla

Ofta likställs känslighet med svaghet som föraktas och kritiseras i vårt samhälle. En person som är känslig får ofta utstå kritik från oförstående och okänsliga personer. Man speglas som att det är något fel på en och att man överreagerar. HSP uppfattas ofta också som krångliga eftersom de har svårare att orka med och klara av allt som ”alla andra” gör. För en HSP leder det ofta till låg självkänsla, depressioner, ångest, panikångest, sömnsvårigheter och utmattning. En del med HSP dämpar intrycken från omgivningen med alkohol.
En svag självkänsla i kombination med en hög empatisk förmåga gör att många högkänsliga människor har svårt att sätta gränser gentemot omgivningen. De tror också gärna gott om alla. Ofta dras personer till dem för att anförtro dem sina problem. Det kan då kännas som att de måste ”rädda” andra och vara hjälpsamma. Många högkänsliga dröjer sig kvar för länge vilket kan leda till emotionell utmattning.

En svag självkänsla i kombination med en hög empatisk förmåga gör att många högkänsliga människor har svårt att sätta gränser gentemot omgivningen. De tror också gärna gott om alla. Ofta dras personer till dem för att anförtro dem sina problem. Det kan då kännas som att de måste ”rädda” andra och vara hjälpsamma. Många högkänsliga dröjer sig kvar för länge vilket kan leda till emotionell utmattning.

Tips till dig som är HSP:

Du registrerar mer intryck och processar dem djupare. Det är en tillgång. Det gör att du ser saker klarare. Men det gör dig också tröttare så klart.
Se därför till att du får tid för återhämtning.

Bli klar över och respektera dina behov så att du inte bokar mer än du orkar även om det initialt låter väldigt roligt och lockande. Du behöver vila från intryck in emellan.
Säg nej till alla som behöver din hjälp men som tömmer dig på energi.
Håll på dina gränser så att det finns utrymme för dig i ditt liv, för sådant som du behöver.
Lär dig att skilja på andras önskan och din.

Mirja Johansson Leg. Psykolog